Skeppstermer

Begrepp ordlista

Detta dokument är inte avsett att läras utantill, utan fungerar som en hjälp för att förstå olika termer inom sjöfart och skeppsliv.

Ett extra tack till Sei Håård, som har sammanställt detta dokument åt oss.

Grundläggande begrepp
Begrepp	Definition
För	Fram på skeppet.
Akter	Bak på skeppet.
Styrbord	Höger i skeppets färdriktning.
Babord	Vänster i skeppets färdriktning.
Köl	Skeppets “ryggrad”, undersidan på skeppet
Mast	Där seglen sitter.
Skrov	Fartygets kropp.
Hala segel	Att fira ned båtens segel.
Sätta segel	Att hissa ett segel.
Reva segel	Att minska seglets yta genom att binda fast en del av det vid rån. Det görs vid kraftig vind för att skydda seglet och masten.
Trimma segel	Att justera seglet för att göra det mer effektivt med tanke på vindstyrka och vindriktning.
Mojna	Vind som avtar.
Kuling	Stark vind.
Reling	Översta kanten på fartygets sida.
Angöra	Lägga till vid kaj eller brygga.
Förtöja	Säkra fartyg med rep eller kätting.
Förlisa	Sjunka eller förstöras till havs.
Kapsejsa	Fartyg välter eller kantrar.

Nischade Begrepp
Begrepp	Definition
Avdrift	Ett fartygs avvikelse åt sidan, bort från sin planerade kurs på grund av vinden eller strömmar.
Barlast	Stenar som finns längst ner i skeppet för att stabilisera det.
Bestyckning	Benämning för kanoner på ett skepp.
Bogspröt	Stång som sticker ut framåt från ett segelfartygs för.
Bordläggning	Plankor som utgör däck.
Brädgång	Den del av ett fartygs sidor som är beläget ovanför översta däck.
Driva	Att okontrollerat föras i en riktning som bestäms av rådande ström, vågor och vind.
Fall	Linor som används för att hissa segel och rår.
Gångspel	Mekanisk, handdriven däcksvinsch som hanterades av 4–8 besättningsmän med hjälp av lösa handspakar som träddes in i spelets vals.
Kanonport	Öppning i skrovet där kanonerna kan sticka ut.
Kanonlucka	Luckan som stänger till kanonportarna.
Koffernagel	En träpinne som används för att fästa linor.
Kryssa	När en segelbåt sicksackseglar snett mot vinden.
Lovart*	Den sidan av skeppet som vinden blåser från.
Lä*	Den sidan av skeppet som vinden inte blåser ifrån.
Midskepps	Mitt på skeppet.
Märskorg	Arbetsplattform som finns runt masterna.
Rank	Är en båt som är ostadig/vinglig i sidled.
Rigg	Master, rep, vant och stag på ett skepp.
Rå	Rundtimmer (trästång) som hissas upp i en mast där segel är fästa i. Änden på rån kallas för rånock.
Stagvändning	Skeppet byter riktning genom att styra upp mot och passera vindögat.
Stag	En kraftig lina som stöttar en mast i längdled. Backstag och förstag är kraftiga linor som löper från mastens topp till aktern respektive fören.
Spant	Skeppets ”skelett”.
Skot	Linor som fäst i seglet och används för att reglera det i förhållande till vinden. I en nödsituation kan man stanna ett fartyg genom att släppa alla skot.
Trossar	Grova rep.
Tågvirke	Samlingsnamn för tampar, rep och linor ombord.
Vant	Grovt rep som stöttar masten i sidled.
Vattenlinjen	Hur långt upp vattnet går på skeppets skrov.
Vindflöjel	En vimpel som visar åt vilket håll det blåser.
Vindöga	Är den punkt på horisonten rätt i lovart, varifrån vinden tycks blåsa. Det kan också avse ett skepps riktning rakt mot vinden “ligga i vindögat”. Inget segelfartyg kan segla rakt mot vindögat för att vinden puttar dig åt andra hållet.
Undanvindsvändning	Undanvindsvändning vänder fartyget från vinden, så att fartyget svänger i en mycket större båge och aktern snarare än fören passerar vindögat.
Strandhugg

Skeppets delar

Slup

Väderdäck – Det översta däcket på ett skepp. 

Halvdäck – Däck som sträcker sig från stormasten och akterut.

Backdäck – Ett kort däck i fören, ovanför batteridäcket (Höglund 2021, s 49).

Batteridäck – Däcket med bestyckningen (kanonerna). Grövre artilleri placeras längre ned i skeppet om det finns mer än ett kanondäck (Höglund 2021, s 53). 

Arkli – Ett förrådsutrymme med handvapen och artilleriutrustning. Här finns hyllor med krutkoger, behållare med färdigpackade krutladdningar i påsar (Höglund 2021, s 53). 

Trossdäck – Skeppets förrådsutrymme, ligger till stor del under vattenlinjen. Mindre skepp saknar ofta trossdäck. Här förvarades ofta reservdelar till skepp: trossar, block, pumpdelar, segel och även viss vapenutrustning. Även personlig utrustning i kistor förvarades här, och även proviant. Det var även på trossdäck som sjuka och skadade fördes, ofta akterut (Höglund 2021, s 54).

Kabyssen – Kabyssen är skeppets kök. Detta är enda platsen i skeppet där öppen eld får förekomma och väggarna är helt täckta med tegelstenar för att förhindra att eld sprids. Maten tillagas ofta i en stor gjutjärnsgryta. Eftersom det ligger så långt ned i skeppet finns ingenstans för röken från elden att ta vägen och det är därför ofta varmt och rökigt. Kabyssen ligger ofta midskepps på trossdäck eller akterut på undre batteridäck. Ibland ligger kabyssen midskepps i hålskeppet (Höglund 2021, s 55).

Hålskepp – Längst ned i skeppet, är ytterligare ett förrådsutrymme. Här finns barlasten och provianten förvaras ofta här. I vissa sammanhang kallas allt utrymme under batteridäck för hålskepp. Här kan man hitta krutdurken, ankarkablarna och ved. Det är mörk, fuktigt och det finns ofta slagvatten i hålskeppet (Höglund 2021, s 49, s 55). 

Krutdurken –  Också kallad krutkammaren, fanns ofta akterut i hålskeppet, men det förekom även att det förvarades i fören (Höglund 2021, s 57).

Kajutan – Rum i aktern på skeppet. På flottans och marinens skepp är det här som kapten och officerare sover. Ibland finns kanonportar upptagna i sidorna (Höglund 2021, s 52).

Hyttan/Lilla kajutan – Här förvaras flaggor och vimplar. Ibland fanns här väggfasta kojer. Ibland finns kanonportar på hyttans sidor (Höglund 2021, s 51).  På vissa större skepp fanns en “matsal” under halvdäcket. 

Masterna -Örlogsskepp på 1600-talet hade tre master. Från fören är dessa: fockmasten, stormasten och mesanmasten. Masterna består av flera delar och stöttas av kraftig trossar, som kallades för stag. I sidled stöttas de av en repstegsliknande vant. Vanten används för att klättra upp i riggen, till rån eller märskorgarna (Höglund 2021, s 58). 

Master
Begrepp	Definition
Mesanmast	Den mast som är placerad längst akteröver på en båt med två eller flera master.
Stormast
Fockmast

Segel

Seglen driver skeppet framåt och hålls uppe av rån. En vanlig segelsättning var att ha fock-, fockmärs-, stormärs- och mesanseglen satta (Höglund 2021, s 58).

Fartygspronomen

Använd pronomen det/den	Använd pronomen hon
Pratar om designen på ett fartyg.	När fartyget är nästan färdigt.
När fartyget byggs.	När fartyget officiellt sjösatts.
Om du inte vet något om fartyg (där är ett stort skepp, det kommer hitåt”)	Om du vet vad ett fartyg heter (”där är Vasa, hon är på väg till Älvsnabben”).
Om du uttalar dig kritiskt om fartyget kan det vara “det”, men inte nödvändigtvis (“den är ful som stryk”, “hon är ett skitigt badkar”).	Om du pratar om fartyg i positiv bemärkelse (“hon är en grann båt”).
Om du pratar om fartyg i allmänhet (när ett skepp träffas av en våg, så kränger det”).

Källor

Höglund, Patrik. (2021). Skeppssamhället. Rang, roller och status på örlogsskepp under 1600-talet. 

Vissa formuleringar tagna från Flanagan, John (2015). Inkräktarna. B Wahlströms, översättning Ingmar Wennerberg