{"id":643,"date":"2025-03-28T17:42:59","date_gmt":"2025-03-28T16:42:59","guid":{"rendered":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/?page_id=643"},"modified":"2026-01-14T23:10:29","modified_gmt":"2026-01-14T22:10:29","slug":"skeppstermer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/resurser\/skeppstermer\/","title":{"rendered":"Skeppstermer"},"content":{"rendered":"\n

Begrepp ordlista<\/h2>\n\n\n\n

Detta dokument \u00e4r inte avsett att l\u00e4ras utantill, utan fungerar som en hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 olika termer inom sj\u00f6fart och skeppsliv.<\/p>\n\n\n\n

Ett extra tack till Sei H\u00e5\u00e5rd, som har sammanst\u00e4llt detta dokument \u00e5t oss.<\/p>\n\n\n\n

Grundl\u00e4ggande begrepp<\/strong><\/td><\/tr>
Begrepp<\/em><\/strong><\/td>Definition<\/em><\/strong><\/td><\/tr>
F\u00f6r<\/strong> <\/td>Fram p\u00e5 skeppet.<\/td><\/tr>
Akter <\/strong><\/td>Bak p\u00e5 skeppet.<\/td><\/tr>
Styrbord<\/strong><\/td>H\u00f6ger i skeppets f\u00e4rdriktning.<\/td><\/tr>
Babord<\/strong><\/td>V\u00e4nster i skeppets f\u00e4rdriktning.<\/td><\/tr>
K\u00f6l <\/strong><\/td>Skeppets \u201cryggrad\u201d, undersidan p\u00e5 skeppet <\/td><\/tr>
Mast<\/strong> <\/td>D\u00e4r seglen sitter.<\/td><\/tr>
Skrov<\/strong> <\/td>Fartygets kropp.<\/td><\/tr>
Hala segel<\/strong><\/td>Att fira ned b\u00e5tens segel.<\/td><\/tr>
S\u00e4tta segel<\/strong><\/td>Att hissa ett segel.<\/td><\/tr>
Reva segel<\/strong><\/td>Att minska seglets yta genom att binda fast en del av det vid r\u00e5n<\/em>. Det g\u00f6rs vid kraftig vind f\u00f6r att skydda seglet och masten.<\/td><\/tr>
Trimma segel<\/strong><\/td>Att justera seglet f\u00f6r att g\u00f6ra det mer effektivt med tanke p\u00e5 vindstyrka och vindriktning.<\/td><\/tr>
Mojna<\/strong><\/td>Vind som avtar.<\/td><\/tr>
Kuling<\/strong><\/td>Stark vind.<\/td><\/tr>
Reling<\/strong><\/td>\u00d6versta kanten p\u00e5 fartygets sida.<\/td><\/tr>
Ang\u00f6ra<\/strong><\/td>L\u00e4gga till vid kaj eller brygga.<\/td><\/tr>
F\u00f6rt\u00f6ja<\/strong><\/td>S\u00e4kra fartyg med rep eller k\u00e4tting.<\/td><\/tr>
F\u00f6rlisa<\/strong><\/td>Sjunka eller f\u00f6rst\u00f6ras till havs.<\/td><\/tr>
Kapsejsa<\/strong><\/td>Fartyg v\u00e4lter eller kantrar.<\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n
Nischade Begrepp<\/strong><\/td><\/tr>
Begrepp<\/em><\/strong><\/td>Definition<\/em><\/strong><\/td><\/tr>
Avdrift <\/strong><\/td>Ett fartygs avvikelse \u00e5t sidan, bort fr\u00e5n sin planerade kurs p\u00e5 grund av vinden eller str\u00f6mmar.<\/td><\/tr>
Barlast<\/strong><\/td>Stenar som finns l\u00e4ngst ner i skeppet f\u00f6r att stabilisera det.<\/td><\/tr>
Bestyckning<\/strong> <\/td>Ben\u00e4mning f\u00f6r kanoner p\u00e5 ett skepp.<\/td><\/tr>
Bogspr\u00f6t<\/strong><\/td>St\u00e5ng som sticker ut fram\u00e5t fr\u00e5n ett segelfartygs f\u00f6r.<\/td><\/tr>
Bordl\u00e4ggning <\/strong><\/td>Plankor som utg\u00f6r d\u00e4ck.<\/td><\/tr>
Br\u00e4dg\u00e5ng<\/strong><\/td>Den del av ett fartygs sidor som \u00e4r bel\u00e4get ovanf\u00f6r \u00f6versta d\u00e4ck.<\/td><\/tr>
Driva<\/strong><\/td>Att okontrollerat f\u00f6ras i en riktning som best\u00e4ms av r\u00e5dande str\u00f6m, v\u00e5gor och vind.<\/td><\/tr>
Fall<\/strong><\/td>Linor som anv\u00e4nds f\u00f6r att hissa segel och r\u00e5r.<\/td><\/tr>
G\u00e5ngspel<\/strong> <\/td>Mekanisk, handdriven d\u00e4cksvinsch som hanterades av 4\u20138 bes\u00e4ttningsm\u00e4n med hj\u00e4lp av l\u00f6sa handspakar som tr\u00e4ddes in i spelets vals.<\/td><\/tr>
Kanonport<\/strong> <\/td>\u00d6ppning i skrovet d\u00e4r kanonerna kan sticka ut.<\/td><\/tr>
Kanonlucka<\/strong><\/td>Luckan som st\u00e4nger till kanonportarna. <\/td><\/tr>
Koffernagel<\/strong><\/td>En tr\u00e4pinne som anv\u00e4nds f\u00f6r att f\u00e4sta linor.<\/td><\/tr>
Kryssa<\/strong><\/td>N\u00e4r en segelb\u00e5t sicksackseglar snett mot vinden.<\/td><\/tr>
<\/td><\/td><\/tr>
Lovart*<\/strong><\/td>Den sidan av skeppet som vinden bl\u00e5ser fr\u00e5n.<\/td><\/tr>
L\u00e4*<\/strong><\/td>Den sidan av skeppet som vinden inte bl\u00e5ser ifr\u00e5n.<\/td><\/tr>
Midskepps<\/strong> <\/td>Mitt p\u00e5 skeppet.<\/td><\/tr>
M\u00e4rskorg<\/strong><\/td>Arbetsplattform som finns runt masterna.<\/td><\/tr>
Rank<\/strong><\/td>\u00c4r en b\u00e5t som \u00e4r ostadig\/vinglig i sidled.<\/td><\/tr>
Rigg<\/strong><\/td>Master, rep, vant och stag p\u00e5 ett skepp.<\/td><\/tr>
R\u00e5 <\/strong><\/td>Rundtimmer (tr\u00e4st\u00e5ng) som hissas upp i en mast d\u00e4r segel \u00e4r f\u00e4sta i. \u00c4nden p\u00e5 r\u00e5n kallas f\u00f6r r\u00e5nock.<\/em><\/td><\/tr>
Stagv\u00e4ndning<\/strong><\/td>Skeppet byter riktning genom att styra upp mot och passera vind\u00f6gat<\/em>.<\/td><\/tr>
Stag<\/strong><\/td>En kraftig lina som st\u00f6ttar en mast i l\u00e4ngdled. Backstag och f\u00f6rstag \u00e4r kraftiga linor som l\u00f6per fr\u00e5n mastens topp till aktern respektive f\u00f6ren.<\/td><\/tr>
Spant<\/strong><\/td>Skeppets ”skelett”.<\/td><\/tr>
Skot<\/strong><\/td>Linor som f\u00e4st i seglet och anv\u00e4nds f\u00f6r att reglera det i f\u00f6rh\u00e5llande till vinden. I en n\u00f6dsituation kan man stanna ett fartyg genom att sl\u00e4ppa alla skot.<\/td><\/tr>
Trossar<\/strong> <\/td>Grova rep.<\/td><\/tr>
T\u00e5gvirke<\/strong><\/td>Samlingsnamn f\u00f6r tampar, rep och linor ombord.<\/td><\/tr>
Vant<\/strong> <\/td>Grovt rep som st\u00f6ttar masten i sidled.<\/td><\/tr>
Vattenlinjen<\/strong> <\/td>Hur l\u00e5ngt upp vattnet g\u00e5r p\u00e5 skeppets skrov.<\/td><\/tr>
Vindfl\u00f6jel<\/strong><\/td>En vimpel som visar \u00e5t vilket h\u00e5ll det bl\u00e5ser.<\/td><\/tr>
Vind\u00f6ga <\/strong><\/td>\u00c4r den punkt p\u00e5 horisonten r\u00e4tt i lovart<\/em>, varifr\u00e5n vinden tycks bl\u00e5sa. Det kan ocks\u00e5 avse ett skepps riktning rakt mot vinden \u201cligga i vind\u00f6gat”. Inget segelfartyg kan segla rakt mot vind\u00f6gat f\u00f6r att vinden puttar dig \u00e5t andra h\u00e5llet. <\/td><\/tr>
Undanvindsv\u00e4ndning<\/strong><\/td>Undanvindsv\u00e4ndning v\u00e4nder fartyget fr\u00e5n vinden, s\u00e5 att fartyget sv\u00e4nger i en mycket st\u00f6rre b\u00e5ge och aktern snarare \u00e4n f\u00f6ren passerar vind\u00f6gat<\/em>. <\/td><\/tr>
Strandhugg<\/strong><\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Skeppets delar<\/h2>\n\n\n\n
\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Slup<\/strong><\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

V\u00e4derd\u00e4ck <\/strong>– Det \u00f6versta d\u00e4cket p\u00e5 ett skepp. <\/p>\n\n\n\n

Halvd\u00e4ck <\/strong>– D\u00e4ck som str\u00e4cker sig fr\u00e5n stormasten och akterut.<\/p>\n\n\n\n

Backd\u00e4ck <\/strong>– Ett kort d\u00e4ck i f\u00f6ren, ovanf\u00f6r batterid\u00e4cket (H\u00f6glund 2021, s 49).<\/p>\n\n\n\n

Batterid\u00e4ck<\/strong> – D\u00e4cket med bestyckningen<\/em> (kanonerna). Gr\u00f6vre artilleri placeras l\u00e4ngre ned i skeppet om det finns mer \u00e4n ett kanond\u00e4ck (H\u00f6glund 2021, s 53).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Arkli<\/strong> – Ett f\u00f6rr\u00e5dsutrymme med handvapen och artilleriutrustning. H\u00e4r finns hyllor med krutkoger, beh\u00e5llare med f\u00e4rdigpackade krutladdningar i p\u00e5sar (H\u00f6glund 2021, s 53).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Trossd\u00e4ck <\/strong>– Skeppets f\u00f6rr\u00e5dsutrymme, ligger till stor del under vattenlinjen. Mindre skepp saknar ofta trossd\u00e4ck. H\u00e4r f\u00f6rvarades ofta reservdelar till skepp: trossar, block, pumpdelar, segel och \u00e4ven viss vapenutrustning. \u00c4ven personlig utrustning i kistor f\u00f6rvarades h\u00e4r, och \u00e4ven proviant. Det var \u00e4ven p\u00e5 trossd\u00e4ck som sjuka och skadade f\u00f6rdes, ofta akterut (H\u00f6glund 2021, s 54).<\/p>\n\n\n\n

Kabyssen<\/strong> –\u00a0Kabyssen \u00e4r skeppets k\u00f6k. Detta \u00e4r enda platsen i skeppet d\u00e4r \u00f6ppen eld f\u00e5r f\u00f6rekomma och v\u00e4ggarna \u00e4r helt t\u00e4ckta med tegelstenar f\u00f6r att f\u00f6rhindra att eld sprids. Maten tillagas ofta i en stor gjutj\u00e4rnsgryta. Eftersom det ligger s\u00e5 l\u00e5ngt ned i skeppet finns ingenstans f\u00f6r r\u00f6ken fr\u00e5n elden att ta v\u00e4gen och det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ofta varmt och r\u00f6kigt. Kabyssen ligger ofta midskepps p\u00e5 trossd\u00e4ck eller akterut p\u00e5 undre batterid\u00e4ck. Ibland ligger kabyssen midskepps i h\u00e5lskeppet<\/em> (H\u00f6glund 2021, s 55).<\/p>\n\n\n\n

H\u00e5lskepp <\/strong>– L\u00e4ngst ned i skeppet, \u00e4r ytterligare ett f\u00f6rr\u00e5dsutrymme. H\u00e4r finns barlasten<\/em> och provianten f\u00f6rvaras ofta h\u00e4r. I vissa sammanhang kallas allt utrymme under batterid\u00e4ck f\u00f6r h\u00e5lskepp. H\u00e4r kan man hitta krutdurken, ankarkablarna och ved. Det \u00e4r m\u00f6rk, fuktigt och det finns ofta slagvatten i h\u00e5lskeppet (H\u00f6glund 2021, s 49, s 55).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Krutdurken –\u00a0 <\/strong>Ocks\u00e5 kallad krutkammaren, fanns ofta akterut i h\u00e5lskeppet<\/em>, men det f\u00f6rekom \u00e4ven att det f\u00f6rvarades i f\u00f6ren (H\u00f6glund 2021, s 57).<\/p>\n\n\n\n

Kajutan <\/strong>– Rum i aktern p\u00e5 skeppet. P\u00e5 flottans och marinens skepp \u00e4r det h\u00e4r som kapten och officerare sover. Ibland finns kanonportar upptagna i sidorna (H\u00f6glund 2021, s 52).<\/p>\n\n\n\n

Hyttan\/Lilla kajutan <\/strong>– H\u00e4r f\u00f6rvaras flaggor och vimplar. Ibland fanns h\u00e4r v\u00e4ggfasta kojer. Ibland finns kanonportar p\u00e5 hyttans sidor (H\u00f6glund 2021, s 51).\u00a0 P\u00e5 vissa st\u00f6rre skepp fanns en \u201cmatsal\u201d under halvd\u00e4cket<\/em>.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Masterna <\/strong>-\u00d6rlogsskepp p\u00e5 1600-talet hade tre master. Fr\u00e5n f\u00f6ren \u00e4r dessa: fockmasten<\/strong>, stormasten <\/strong>och mesanmasten<\/strong>. Masterna best\u00e5r av flera delar och st\u00f6ttas av kraftig trossar<\/em>, som kallades f\u00f6r stag<\/em>. I sidled st\u00f6ttas de av en repstegsliknande vant<\/em>. Vanten anv\u00e4nds f\u00f6r att kl\u00e4ttra upp i riggen<\/em>, till r\u00e5n<\/em> eller m\u00e4rskorgarna<\/em> (H\u00f6glund 2021, s 58).\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Master <\/strong><\/td><\/tr>
Begrepp<\/em><\/strong><\/td>Definition<\/em><\/strong><\/td><\/tr>
Mesanmast<\/strong> <\/td>Den mast som \u00e4r placerad l\u00e4ngst akter\u00f6ver p\u00e5 en b\u00e5t med tv\u00e5 eller flera master.<\/td><\/tr>
Stormast<\/strong><\/td><\/td><\/tr>
Fockmast<\/strong><\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

Segel <\/strong><\/p>\n\n\n\n

Seglen driver skeppet fram\u00e5t och h\u00e5lls uppe av r\u00e5n. En vanlig segels\u00e4ttning var att ha fock-, fockm\u00e4rs-, storm\u00e4rs- och mesanseglen satta (H\u00f6glund 2021, s 58).<\/p>\n\n\n\n

\"\"\/<\/figure>\n\n\n\n

Fartygspronomen<\/h2>\n\n\n\n
Anv\u00e4nd pronomen det\/den<\/strong><\/td>Anv\u00e4nd pronomen hon<\/strong><\/td><\/tr>
Pratar om designen p\u00e5 ett fartyg.<\/td>N\u00e4r fartyget \u00e4r n\u00e4stan f\u00e4rdigt.<\/td><\/tr>
N\u00e4r fartyget byggs.<\/td>N\u00e4r fartyget officiellt sj\u00f6satts.<\/td><\/tr>
Om du inte vet n\u00e5got om fartyg (d\u00e4r \u00e4r ett stort skepp, det kommer hit\u00e5t\u201d)<\/td>Om du vet vad ett fartyg heter (\u201dd\u00e4r \u00e4r Vasa, hon \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g till \u00c4lvsnabben\u201d).<\/td><\/tr>
Om du uttalar dig kritiskt om fartyget kan det vara \u201cdet\u201d, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis (\u201cden \u00e4r ful som stryk\u201d, \u201chon \u00e4r ett skitigt badkar\u201d).<\/td>Om du pratar om fartyg i positiv bem\u00e4rkelse (\u201chon \u00e4r en grann b\u00e5t\u201d).<\/td><\/tr>
Om du pratar om fartyg i allm\u00e4nhet (n\u00e4r ett skepp tr\u00e4ffas av en v\u00e5g, s\u00e5 kr\u00e4nger det\u201d). <\/td><\/td><\/tr><\/tbody><\/table><\/figure>\n\n\n\n

K\u00e4llor<\/h2>\n\n\n\n

H\u00f6glund, Patrik. (2021). Skeppssamh\u00e4llet. Rang, roller och status p\u00e5 \u00f6rlogsskepp under 1600-talet.\u00a0<\/p>\n\n\n\n

Vissa formuleringar tagna fr\u00e5n Flanagan, John (2015). Inkr\u00e4ktarna<\/em>. B Wahlstr\u00f6ms, \u00f6vers\u00e4ttning Ingmar Wennerberg <\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Begrepp ordlista Detta dokument \u00e4r inte avsett att l\u00e4ras utantill, utan fungerar som en hj\u00e4lp f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 olika termer inom sj\u00f6fart och skeppsliv. Ett extra tack till Sei H\u00e5\u00e5rd, som har sammanst\u00e4llt detta dokument \u00e5t oss. Grundl\u00e4ggande begrepp Begrepp Definition F\u00f6r  Fram p\u00e5 skeppet. Akter  Bak p\u00e5 skeppet. Styrbord H\u00f6ger i skeppets f\u00e4rdriktning. Babord […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":646,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-643","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/643","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=643"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/643\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":813,"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/643\/revisions\/813"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/646"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/mareld.berghemsvanner.se\/wordpress\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=643"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}